Mitt i feberns yra lättade paniken över studierna, nedgrävd i min barndomssäng lusläsande Alfahannen, skriven av Katarina Wennstam. En våg av lätt ångest drabbade mig under natten. Hur kan kvinnor blunda så?
Alfahannar finns överallt, jag har träffat några stycken. Jag är inte speciellt förtjust såhär i efterhand, men slank självklart in i djävulens grotta då stunden väl var hettande.
"The target". Jag är nog inte den enda som känner igen mig. Antingen var det med den där urfattiga typen som knappt kunde klara skolan eller hålla tider på jobbet. Snackaren, han pratade bort dig. Pumpade dig full med information, historier om vin -och golfresor långt över en budget du kände till, du lät han tafsa på din rumpa. Eller så var det den högt uppsatta, antingen chef eller vice, han som efter åtskilliga glas hånglade upp dig, tryckte isär dina ben i hotellets korridorer.
Jag måste få ur mig det här, det brinner i kroppen, likaså på min panna. Jag förstår de som svansar efter dessa stereotyper, de söker sig trygghet. En gnutta som egentligen bara förstör det som dess föräldrar alltid förädlat i deras hjärnor. Var stark, orden hopade sig när jag slog in ett ett två, när mannen försökte slå in dörren till min andra hands lägenhet, gångavstånd från avenyn: fem minuer. Polismännen kom och det var köksmästarens sista sång.
Mannen är en av dem som matar dig med skit när du sover, han är den som spelar populär och som du aldrig kan lista ut riktigt varför när du närmare granskar hans otäcka skäggväxt eller obehagliga skryt genom uppradade champagneflaskor på billig Billy hylla. Det finns upptagna kvinnor som ber om han till andra hands val, det finns orörda som trånar efter att få dra fingrarna genom hans så kallade "prinshår". Han säger det självt. Han sätter dig på piedestal en stund, sparkar sedan ner dig. Och du skulle kunna göra vad som helst för att komma upp dit igen. När hoppet väl är ute finns inget annat alternativ kvar utom att ta avstånd, gräva ner sig, skämmas till döds. Ligga med en annan och glömma bort, tills den dagen då han åter står där, i baren, fingrande på hinken med två glas.