Bloggarkiv

7.03.2011

Det var 288:- och en mardröm i natten.
Som så många gånger förut hade alkoholen blandats runt i blodet rätt så rejält. Notan landade på mer än vad min kropp klarade av efter en redan välgrundad fylla.
Jag minns vilken form kakelplattorna i badrummet hade, de ditmålade svarta fjärilarna på duschkabinens dörrar. Jag minns hur rädd jag blev, hans silverkedja på hårigt bröst. Den andres blonda, stickiga hår. De svettiga lakanen, smärtan i hela min kropp. Jag blundade och stelnade till. De visste ingenting, jag var inte ens vid medvetandet. Jag var kanske inte ens där.
Jag låg i en kvinnas knä, hon följde mig till min dörr. Trosorna var borta. Modet, samt min uppbyggda mur hade förfallit igen.
Ramlade in i ett vanvett, ett kaos i begär och självförstörelse. Muren var som bortblåst. På en timme. För 288:- på avenyn.