En dagbok, från 2008 – till idag. Om skammen att inte vara som alla andra, skammen som ett maskrosbarn. Om drivkraften att gå från suicid, till viljan att kämpa för att få ett bättre liv, i en helt annan stad, i en helt annan kontext.
Bloggarkiv
5.02.2011
Försvunna personer, spårlösa vandringar över stan. Klimatet förändras och åskvädret bildar högtryck i luften. Bara mediciner hjälper de svagaste att hitta vägen hem. Vi andra trotsar vår hemlängtan, sätter igång lägereldar och skallgång. Om det finnes grenar i vattnet hörs sirenerna eka och Aftonbladet fuktar läpparna. Flera spekulationer skrevs och flera tog yxan i hand, fler kämpade mot molnen. Men åskan gav sig inte, himlen dundrade på. I tusen år och i tusen dagar kom de försvunna aldrig att hitta hem.