Jag ger mig av, lättar på mina ben, springer, springer släng dig ner. Lättar på hjärtat, tömmer min ryggsäck, springer fortare nedförsbacke. Helvetes svårt att springa upp igen.
Men vi gör det, och jag kommer nu.
Jag slår mig fram genom H&M rean och jag ger på den skyldige, sliter av det som fanns och känner avsmak i bakhuvudet, avsmak i munnen, jag spottar blod.
Den första biten av mitt hjärta till de tolv organismerna som sjöng mig rakt i hjärtat. Blundade och lyssnade, kände lakanen klibbas fast på min hud. Kände händerna som drog så trosornas sömmar lossade.
Men jag vaknade upp tillslut, släckte solen först, blev törstig så då drack jag havet. För jag hade drömmar om att leka med vokalerna men lämnades med tystnaden som ekar i lokalerna, mår inte dåligt kan ej dö. Det vi inte vet, sluta fiska när jag tömt min sjö på kreativitet.