Att allting var så enkelt då, men vem ringde 112?
Det var han som tog min hand i sin, han som slogs för att fånga mig och han som slogs för dig, allting var så enkelt då men vem ringde 112?

Jag bläddrade igenom mitt förra liv och bestämde mig för att skicka ett sms. Ett långt sms som det stod all möjlig skit i. Precis ett sådant där som kan omvandlas till något stort samtidigt som att det kan omvandlas bara till en liten skit sak också. Det berodde på. Men det meddelandet var till dig och plötsligt stod jag där. Blottad, igen. Men jag log, för igår grät jag men idag ler jag. Jag slipper nu ljuga, jag slipper nu dig, jag slipper dina besvär och jag slipper veta om vad du tycker om mina besvär.

Jag tror det var jag, jag som gjorde det enkelt då och ringde 112.