Jag kände ej total lycka då jag vaknade i morse. Det var kämpigare än beräknat. Men på lektionen tog tröttheten slut och över i något annat. Rädslan att misslyckas denna dag med var enorm. Då jag kom hem och slog upp böckerna misstänkte jag hunger. Det fick bli kycklingpaj. Fem timmar senare sitter jag och hetsdricker Berocca.
Läkaren sa att jag ej var beroende, bara att min lever var på väg att ge upp. Där av mina allergiattacker då ljuset släcks.
Sömnpiller var den ända lösningen, samt att skrika, dricka B-vitamin och springa. Det var så jag uppfattade samtalet i alla fall. Dock slutade jag lyssna efter en kvart och slöt ögonen, internt. Samma nycklar hängde i din skrivbordslådas lås.
Komplementhändelserna tog övertaget och jag var grymt törstig. Fick en kick och det sprattlade till i mina nerver. Energin som jag så länge hade saknat kom tillbaka och jag ville springa så kroppen brann.