När dagarna kommer, dagarna som vi låg och höll om varandra, kikade under luggen, jag doftade på din hals. Kommatecken istället för punkt och utrop istället för fråga.

Jag saknar din blick, jag saknar allvaret i din blick, rådjur. Jag saknar att inte veta allt, inte veta vad som kommer härnäst, det kommer då andra faller.

Jag kladdar ner mitt nummer på en servett, sträcker fram den med vänster hand, iklädd det vackraste armband. Hoppas på att du skall glömma av att se bristerna i sammanhanget som hänger i snaran och ta emot den med din högra.

Om röda prickar förstör stämningen, om mina skor var försmå, spelar dj:n den lättaste på marknaden. Men jag tror inget kan hindra oss från att ta världen ur våra händer nu.