Jag drömde om att packa ner min dagbok, mina kläder och min box rosé. Så fick det också bli, in till stan igen, hjärtat av Göteborg, dit alla vägar för mig alltid leder.

Snart har jag lägenheten som alla drömmer om. Slut på doft av fisk vid hamnen. Kanske har jag också jobbet alla drömmer om. Slut på konkurrens.

Min familj är lycklig och min man har snart kommit hem. Ruset får gärna ta vid och vi möts halvvägs som vi alltid har gjort. Mina sår på låren har läkt och jag är For Sure den lyckligaste. Bara jag först låter bli att gå en backe ner och en backe upp. Bara jag först låter bli att stänga av.

Bara jag låter bli tisdagar.