Jag duschade, bet mig i läppen och rakade noga mina ben. Smörjde in mig ordentligt med min nya lotion med doft av cocos. Satte på mig mina tajtaste jeans, och en genomskinlig topp med favorit bhn under. Satte en rosett i mitt hår, plockade ner mina nödvändigheter. Släckte lampan, tog nycklarna och gick ut.
Jag var nervös och nykter. Det var längesedan jag och du sågs utan något som helst beroendeframkallande medel i kroppen. Mina solglasögon mötte det sista ljuset från solen innan den gick ner och jag gick av en hållplats tidigare.
Det kändes inte bra, inte alls, du kändes så tråkig och stel. Han sade att han hade svårt att bli kär. Jag kunde inte sova... hans underbara kropp blev som en drog, och jag tittade på honom när sömnen tog över, han andades precis som jag ville.
Morgonen kom och jag ville bara gå. Vad hände? Varför skriker han efter min kropp så, varför ger han mig allt samtidigt som ingenting alls? Varför stod hennes läppstift kvar i hans badrumshylla? Och varför ville han plocka bort mina mörka hårstrån från kudden när hon kom? Varför sa han allt det där till mig och varför nämnde han hennes namn?
Jag hoppas att vi vet båda två nu, att du inte passar in i mitt liv likaså att jag ej passar in i ditt. Jag hoppas att vi vet båda två nu, att detta blir ett slut.