Att rätt dörr skulle öppnas insåg jag aldrig. Inte förens precis nu. Det kan gå bra nu, men det kan också gå åt helvete. Jag har tusen saker att göra i veckan, och lika mycket i nästa. Jag blev glad när jag fick trycka in mig själv i kjolen, få det klart att jag ska stå på scenen på lördag och den yttre bekräftelsen blev enorm. Samt den inre när mannen mitt emot mig sa att jag fick provjobba, bakom precis den disken jag så länge velat.

Snälla, låt mig inte öppna fel dörr igen. Jag blev ju så jävla glad!