Insnöad, för jävlig och jag har fått symptom igen, jag har fått mig själv att inse att det kanske bara räcker med telefonsamtal hädanefter. Jag dricker mitt te precis som jag aldrig druckit te i hela mitt liv. Jag har nyss ätit en ragu med färskpasta, rivna morötter och till efterrätt kommer mammas kanelbullar göra mig tre kilo mer oemotståndlig... eller motståndlig. Saknar bullret, musiken, pälsarna, kvinnorna, männen, kavajerna och kullerstenarna. Jag saknar dig.