Det var hunden som förde dem samman, de blickar och de ler, tar kontakt, händerna möts när kopplet trasslar mellan sittplatserna. Hon snörar om sina skor. Kassar trillar och han reser sig, plockar, en sista blick, ler, och spårvagnens dörrar öppnas. Ut i kylan, drar i kragen och kommer de nånsin att ses igen?